Hur anpassad är
•
Elever med kognitiva utmaningar finns i nästan alla klasser. För att möta dessa elevers behov behöver lärmiljön anpassas.
Kartläggning är grunden
För att kunna möta elever med ojämna kognitiva funktionsförmågor behöver du kartlägga elevens behov, oavsett om eleven har en diagnos eller inte.
Kartläggningarna är grunden för nödvändiga förändringar av lärmiljön. Med kunskap om elevens behov tar du fram lämpliga strategier och hjälpmedel.
Kartläggningarna görs i samråd med elevhälsans professioner för att få in olika perspektiv. Kartläggningen syftar till utformning av ledning och stimulans samt extra anpassningar. Det är inte en utredning om särskilt stöd.
Från problematisk till fungerande skolgång
När eleverna Leo och Havanna fick rätt stöd i skolan förändrade livet för dem och deras föräldrar. Kartläggning visade vikten av relationer, flexibilitet och samverkan. Bildstöd, whiteboard och att fira framgångar blev viktiga verktyg.
Leo kunde springa innan han kunde gå. Havanna var
•
Anpassad grundskola
Har mitt barn rätt att gå i anpassad grundskola?
För att veta om ditt barn har rätt att gå i anpassade grundskolan måste kommunen där du bor göra en utredning. Utredningen måste visa att ditt barn har en intellektuell funktionsnedsättning och därför inte klarar grundskolans betygskriterier.
Barn med autism har rätt att gå i anpassade grundskolan bara om de också har en intellektuell funktionsnedsättning.
Först i årskurs 1 kan ditt barn börja i anpassade grundskolan. Skolformen anpassad grundskola omfattar inte förskoleklass.
Hur går en utredning till?
För att ansöka om att bli mottagen i anpassade grundskolan kontaktar du i första hand rektorn på skolan där ditt barn går. Rektorn ansvarar för att samla in underlag till utredningen. Utredningen kan göras när ditt barn går i förskolekl
•
Den anpassade grundskolan – när elevsynen lyfter lärandet
Helhetsbetyg 5 - Briljant!
Den anpassade grundskolan består av fyra väl utvecklade kapitel där Sverla inleder med att resonera kring de kategoriska respektive relationella specialpedagogiska perspektiven och deras relevans för pedagogiska metoder och inställningen till eleven. Här kommer författaren in på den proximala utvecklingszonen och på vikten av att bygga förtroendefulla relationer i skolan. Boken ger en kort historisk tillbakablick över den anpassade skolan och synen på människor med IF-diagnoser, för att sedan ge förslag på organisations- och professionsutveckling inom kollegiet samt ge flertalet pedagogiska exempel. Diskussioner kring exempelvis elevbemötande och elevsyn relaterat till kravställning, kring didaktiska metoder och bedömning, kring de professionella rollerna på en skola och framgångsfaktorer för lärandeprocesser, är alla relevanta oavsett skolform.
Boken är lättläst med vetenskaplig förankring och f