Hur förökar sig rödräven


  • Var bor räven
  • Räv ungar
  • Hur många ungar får en räv
  • Räv

     

    Vulpes vulpes (lat)

    Fox (eng)

    Kännetecken

    Rävens utseende är välkänt. Den långa svansen blir ofta ett avgörande kännetecken vid en hastig skymt. Pälsfärgen kan variera men är i allmänhet brunröd på ovansidan och vit till gråvit på undersidan. Benens framsidor och tassarna är däremot svarta, liksom öronens baksidor. Rävars storlek varierar, men varierar vanligen mellan 5 och 10 kg, samt 35 till 40 cm i mankhöjd.

    Spårtecken och läte

    Rävens spårstämpel är cirka 5-6 cm lång och kan likna hundspår. Rävens spårstämpel är dock generellt mer luftigt, med stort avstånd mellan trampdynorna, jämfört med spår från de flesta hundars mer slutna tassar. Rävens ringlande spårlöpa är vidsträckt och gjord i trav. Hundar har ett mer oekonomiskt rörelsemönster som ofta växlar över i galopp.

    Rävens spillning, som är en del i revirmarkeringen, placeras öppet och gärna högt i terrängen. Spillningen är ofta en mörk korv med en spets i ena änden, men utseendet beror av vad räven ätit.

    Fjällräv

    Den yviga svansen kan ha samma färg som ryggen eller vara lite mörk på översidan vid basen och i övrigt färgad som undersidan. Under vintern blir hela pälsen vit som en anpassning till den snötäckta omgivningen. Den blå räven är stålblå under vintern och mörkt brun under sommaren. Den mer ovanliga sandfärgade fjällräven som har samma färg året runt.

    Hårbeklädda trampdynor och isolerande päls

    Fjällräven är väl anpassad till det kalla klimatet och klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader tack vare sina hårbeklädda trampdynor och sin tjocka, isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar även som värmeväxlare när det är kallt, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än blodet inne i kroppen.

    Äter främst smågnagare

    Fjällräven är allätare vars föda främst består av smågnagare, speciellt lämmel, men också ripor, hare samt ägg och fågelungar sommartid. Under sensommaren kan de även äta bär. Vintertid utgör kadaverförekomst närmast ett livsvill

    Tillstånd i Sverige

    Starkt hotad (Endangered)

    En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

    Antal i det vilda (år 2024 i Sverige/Norge/Finland)

    582

    • Vetenskapligt namn

      Vulpes lagopus (syn. Alopex lagopus)

    • Storlek och livslängd

      Vikt: 1,5-5 kg
      Längd: ca 70 cm
      Livslängd: 5-8 år
      Föda: Smågnagare som lämmel; ripor, grodor, ägg och kadaver.

    • Utbredning

      Antal i Sverige, Norge och Finland är ca 582 vuxna individer. Det varierar stort mellan olika år beroende på hur stor gnagartillgången är.

    Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde dessa djur iskanten och sedan dess har de haft en plats i fjällvärlden. Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet