Kokpunkt hur många grader
•
Kokpunkt
Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar. Fysikaliskt sett säger man att kokpunkten är den temperatur då en vätskas ångtryck är lika stor som omgivningens tryck.[1] En vätska kan genom avdunstning övergå till gasform även vid temperaturer under kokpunkten. Avdunstning kan emellertid endast ske vid vätskans yta. För att gasbubblor skall bildas krävs oftast någon sorts ojämnhet i behållaren. I en slät behållare kan vätskan bli överhettad, för att sedan plötsligt bilda många stora bubblor som kan göra att vätskan kokar över.
Kokpunkten beror på omgivande lufttryck. Därför anges kokpunkten vanligen vid lufttrycket vid havsytan. På högre höjder, där lufttrycket är lägre, är även kokpunkten lägre. För att bestämma kokpunkten vid olika tryck kan man använda sig av Clausius–Clapeyrons ekvation.
På atomnivå är kokpunkten det tillstånd när vätskemolekyler har tillräckligt med värmeenergi för att övervinna olika bindningar mellan molekylerna. Därför är k
•
Vatten som närmar sig kokpunkt
edit:
Varför dalar grafen när den närmar sig kokpunkten? Är förklaringen att vattnet förångas mer närmare kokpunkten och att detta har en kylande effekt på vätskan?
Detta är i princip förklaringen. Ja. Glömde citera dig och poängtera att min inlägg är en utveckling/nyansering av den förklaringen.
Inlägget:
'Att vatten kokar vid 100 grader' är en klassisk bit av fakta man lär sig tidigt (och som är sann).
Vad man dock måste hålla isär är att förångning (övergången mellan flytande och gasformig fas) inte är samma sak sak som kokning. En flytande vattenmängd i kontakt med en omättad atmosfär kommer att förångas även om dess temperatur är under 100 grader. När vatten förångas under kokningstemperaturen så brukar man bara kalla det för avdunstning och är vad vi upplever när vatten på vår hud förångas.
All form av förångning, kallar man det kokning eller avdunstning kräver en omvandling av energi och att energi lämnar systemet. Vid
•
Värme är hur mycket ett grundämnes molekyler rör sig. Ju snabbare de rör sig desto högre värme. Med temperatur mäter man värme. Temperaturen ger ett värde på molekylernas rörelse.
Foto: geralt / Pixabay licence
Om temperaturen sänks kommer molekylerna att röra sig långsammare och långsammare. Till slut står de helt still. Då är det minus 273,15 grader Celsius. Det kallas för den absoluta nollpunkten och det kan inte bli kallare än så. Detta gäller för alla grundämnen.
Om temperaturen istället höjs finns det ingen övre gräns, ingen maxtemperatur. Vid tillräckligt hög temperatur kommer grundämnena slitas sönder till dess beståndsdelar.
Det finns olika skalor att använda när temperatur mäts. De mest använda är de som presenteras här.
De flesta länder i världen mäter temperatur med Celcius-skalan. På Celsius-skalan är det 100 steg mellan vattnets fryspunkt (0 grader) och kokpunkt (100 grader). Det var svensken Anders Celsius som uppfann denna skala på 1700-talet.
Fah