Hur många sportfiskar
•
Hur mycket fisk finns det?
Skattningarna av hur stort ett bestånd är och hur stor dödlighet som fisket orsakar ("fiskeridödlighet") görs ofta med hjälp av så kallade kohortmodeller. Dessa modeller utgår från fångstmängd av olika årsklasser ("kohorter") under det gångna året, samt en skattning av hur stor fiskeridödligheten då var, och beräknar hur stora årsklasserna var föregående år. Därefter dras det årets fångstmängder ifrån årsklasserna, och man får en skattning av hur stora årsklasserna var året dessförinnan. På detta vis beräknas årsklassernas storlek bakåt i tiden, och man får en skattning av hur stort beståndet är och har varit.
Olika typer av information
Till dessa skattningar behövs uppgifter om det totala antalet fångade fiskar per åldersgrupp, medelvikt per ålder, samt grad av könsmognad per åldersgrupp. Det behövs också ytterligare information för att beräkna fiskeridödligheten för det senaste år för vilket fångstdata finns.
Sådana kalibreringsdata utgörs av mängdind
•
Officiell statistik - fiske
Yrkesmässigt fiske
Statistiken om yrkesfisket i havet redovisas per månad och år. De månadsvisa rapporterna är uppdelade på kuststräcka där fisken landas. Årsrapporten med fångststatistik är uppdelad på de havsområden där fisken fångats samt på den kuststräcka som fisken landats. Statistiken över fartyg som fiskar i havet inkluderar uppgifter om antal fartyg per län fördelat på aktiva och passiva fartyg, motorstyrka samt storlek och lastförmåga, så kallat bruttotonnage.
Statistiken om det yrkesfisket i sötvatten framställs årsvis och är uppdelat på de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren samt från övriga inlandsvatten där yrkesfiske bedrivs.
Fritidsfiske
Statistiken för fritidsfisket i Sverige tas fram av Statistiska Centralbyrån, SCB, på uppdrag av HaV.
Undersökningen är en nationell enkätundersökning med ett slumpvis urval av personer i åldern 16 till 80 år som är folkbokförda i Sverige. För att minska mätfelet att den svarande
•
Fiskar
Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevanderyggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma. Undantaget är lungfiskar. Eftersom landryggradsdjuren släktskapsmässigt är en typ av kvastfeniga fiskar men inte klassificeras som fiskar är begreppet "fiskar" parafyletiskt.
Vetenskapen om fiskar kallas iktyologi.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Fram till 1600-talet kallade man havsdjur i allmänhet för fisk, exempelvis det äldre svenska ordet "valfisk", och fortfarande använder engelskan orden "starfish" om sjöstjärnor och "jellyfish" om maneter. Betydelsen havsdjur finns bara i de västliga indoeuropeiska språken, alltså i germanska, italiska och keltiska språk, men kan möjligen härstamma från det urindoeuropeiska verbet *peh₂- med betydelsen att utfodra, att skydda, att ge näring och är i så fall kognat med urslaviska *piťa och sanskrit पितु (pitu) med betydelsen mat, litauiska piẽt