Hur giftiga är foxgloves
•
6 giftiga blommor du INTE vill sätta i barnens midsommarkrans
Ingen högtid är väl så förknippad med blommor som midsommar? Fantastiskt vackra är de allra flesta – men flera av de mest populära blommorna kan också innebära direkt livsfara. Vi har listat blommorna du INTE vill sätta i barnens midsommarkrans.
Hortensia
Nej, att knipsa av en hortensiablomma för att piffa upp midsommarkransen med är ingen bra idé. Den här blomman innehåller nämligen cyanid. Dock måste människor få i sig en ganska stor del av blomman för att utgången ska bli dödlig.
Vackra hortensior. Foto: Cristina Ionescu
Sprängört
De här små vita blommorna känner du säkert igen, de dyker nämligen upp lite här och var som ogräs. Blommans gift ger sig på nervsystemet och kan orsaka epileptiska anfall och död, för såväl djur som människor.
Sprängört. Foto: Andrew Park
Rhododendron
Så vacker, så vanlig, men också så farlig om den hamnar i ett barns mun. Råkar man äta en bit blomma, ett blad eller stjälk
•
Kangas, Niina, 2011. Giftiga växter för hästar på sommarbete. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
| PDF 681kB |
Abstract
Växter kan innehålla många olika typer av giftiga substanser vilket kan göra det svårt för en veterinär att fastställa diagnos och vilket botemedel som ska användas vid förgiftning. En av de vanligast förekommande giftiga substanserna inom växtriket är alkaloider. Idegran, odört och stånds innehåller alkaloider som påverkar nervsystem, lever och hjärta. Glykosider är en annan typ av giftig substans som t. ex kan påverka hjärtat och ge skador vid hudkontakt. Fingerborgsblomma är ett exempel på en växt som innehåller glykosider. Tanniner som exempelvis finns i ek, kan skada tarmslemhinnan, levern och njurarna. Växter som innehåller polyyner påverkar bland annat centrala nervsystemet och kan hittas i exempelvis sprängört som orsakat många förgiftningsfall. I växter kan det även finnas an
•
Fingerborgsblomma
Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) har fått sitt namn av att blommorna är klocklika och passar på ett finger likt en fingerborg (dock ej rekommenderat till följd av växtens giftighet). Blomman kallas ibland också digitalis efter det vetenskapliga namnet. Blommorna kan vara violetta, rosa eller vita,[1] fläckiga invändigt, och sitter i ensidig klase på den cirka 1–1,5 m höga stjälken[2]. Fingerborgsblomman tillhör biennerna, de tvååriga växterna, men uppträder också som flerårig. Första året bildas en bladrosett som övervintrar och kan blomma nästa år. Den är en vanlig prydnadsväxt i trädgårdar och självsår sig lätt. Pollinatörer är oftast humlor och bin.
På Korsika förekommer underarten subsp. gyspergerae och i Portugal finns subsp. amandiana.
Medicinalväxt
[redigera | redigera wikitext]Digitalis har medicinsk användning som hjärtmedicin. Bladen utgör medicinen Folium digitalis. De i medicinen verksamma ämnena består av glykosider, av vi