Hur fungerar lödtenn
•
Lödning
Lödning innebär att foga samman metaller genom att smälta en metall med lägre smältpunkt som "limmar" ihop metalldelarna. Lödning används till att montera el- och elektronikkomponenter samt till sammanfogning av modeller i metall. I allmänhet används mjuklödning (d.v.s. lödning med varm lödkolv och lödtenn), även om hårdlödning (d.v.s. lödning med gaslåga och lod) är användbart vid arbete i stål, eller då en starkare fog krävs.
Grunder för lödning
Ytorna som skall lödas måste alltid vara rena för att lödtennet skall fästa. Det åstadkommer man delvis med rengöring innan lödningen, putsa delarna med slippapper, stålull eller med en glasfiberborste, men i allmänhet krävs det också ett flussmedel som kemiskt rengör ytan vid lödtillfället. Flussmedlet blir aktivt när det hettas upp vid lödningen. Det finns flera varianter av flussmedel, varav några är aggressiva och kan ärga metallen.
Lödningar går alltid att ta bort genom att smälta lodet igen. Denna egenskap kan vara
•
Lödning
Lödning är en sammanfogning (av metallföremål) som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.
Mjuklödning
[redigera | redigera wikitext]Vid mjuklödning ligger lodets temperatur under en obestämd gräns omkring 450 °C. Den viktiga gruppen tenn/bly-lod med smältintervall på ungefär 150–250 °C hör hit. (Rent tenn har smältpunkten 232 °C och rent bly 320 °C.)
Legeringar för mjuklod
[redigera | redigera wikitext]När utseendet är av betydelse utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall.
- Det vanligaste lödtennet har proportionen 60
•
För många är lödning ett typiskt hobbyarbete, som man knappast tror sig ha någon större nytta av i den dagliga tillvaron. Men inget kan vara felaktigare. Antingen man bor i småhus eller i lägenhet kan lödning komma till nytta i många sammanhang.
Vid tillfällen där till exempel svetsning är en onödigt hårdför och komplicerad metod kan lödning vara ett utmärkt alternativ. Det kan röra sig om att foga samman rördelar eller andra plåtstycken, att förankra elektriska ledare och andra elkomponenter.
Att kunna löda när det behövs sparar pengar och tid. Inte minst är det mycket roligt att kunna tekniken. Anledningen till att lödning ofta kopplas samman med hobby kommer sig säkert av att tekniken ofta används i samband med tillverkning av smycken.
Även färgat glas kan fogas samman enligt en lödningsteknik som kallas kopparfoliemetoden. Glas kan också infattas i metallspröjsar, vilket även det kan beskrivas som en form av lödning.
Men så ensidig är alltså inte tekniken. Även om den kan an