Hur mäts hjärtsvikt
•
Vad är hjärtsvikt?
Vid sviktande hjärtfunktion, hjärtsvikt, orkar hjärtat inte pumpa runt blodet i den omfattning som kroppen behöver. Blodcirkulationen blir försämrad och kroppens celler får inte tillräckligt med syre. Vätska kan ansamlas i bland annat benen, buken eller lungorna (så kallat ödem). Andra vanliga symptom är stor trötthet och påverkad andning.
När hjärtsvikt uppkommer akut brukar det ge kraftiga symptom, ibland till och med dödsfall. Vid kronisk hjärtsvikt kommer ofta symptomen mer smygande och kan riskera att bli förväxlade med andra sjukdomstillstånd eller skyllas på åldrande. Det är framför allt äldre som drabbas av hjärtsvikt, men tillståndet förekommer även hos unga personer.
Vad orsakas hjärtsvikt av?
Hjärtsvikt kan uppkomma på olika sätt, både till följd av medfödda hjärtproblem och sjukdom eller skada i hjärtat. Hjärtfunktionen kan också svikta vid annan sjukdom, som till exempel diabetes eller Graves sjukdom (överfunktion i sköldkörteln, tyreotoxi
•
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ofta ett kroniskt tillstånd som är svårt att bota, men det finns effektiva läkemedel som kan bromsa upp eller vända tillståndet till en förbättring.
De flesta personer som har hjärtsvikt kan behandlas med mediciner och syftet med läkemedelsbehandlingen är att öka livskvaliteten, lindra symtomen, slippa sjukhusvård och förlänga livet.
Vätskedrivande läkemedel
När blodcirkulationen fungerar dåligt i njurarna samlas salt och vatten i olika kroppsvävnader och orsakar svullnad i kroppen och andfåddhet. Detta kan behandlas direkt med diuretika, det vill säga de vätskedrivande läkemedel som hjälper kroppen att bli av med överskottsvatten och salt genom att öka mängden urin. Den minskade blodvolymen och vidgningen av blodkärlen underlättar hjärtats arbete.
Aldosteronhämmare är ett kaliumsparande, vätskedrivande medel som motverkar effekten av en typ av hormon som kallas aldosteron som finns i blodet. Medlet ökar utdrivningen av vatten och salt, men minskar kal
•
Bakgrund och diagnostik vid hjärtsvikt
Klinik och diagnostik vid akut och kronisk hjärtsvikt
Symtom
Effortdyspné, ortopné, trötthet, svullnad och viktuppgång.
Tecken
Rassel, 3:e och/eller 4:e ton, perifera ödem, halsvensstas, hepatomegali, njursvikt och oliguri.
Ekokardiografi
Ska göras. Frågeställningar: Dimensioner, systolisk vänster- och högerkammarfunktion samt diastolisk funktion, se nedan. Övriga frågeställningar: Hypertrofi, vitier, perikardvätska, PA-tryck, tecken till lungemboli. EKO ska göras akut vid chock, nytillkommet blåsljud. Kombinera med ultraljud lungor (frågeställning lungstas, B-lines).
NT-proBNP
Ska tas vid misstanke på tidigare odiagnostiserad systolisk eller diastolisk hjärtsvikt. Vid symtom (dyspné, svullnad, trötthet) och öppenvårdsbesök: Värden <125 ng/L hos obehandlad patient utesluter hjärtsvikt med mycket stor sannolikhet. Vid akuta symtom på akutmottagning: Värden <300 ng/L hos obehandlad patient utesluter hjärtsvikt med mycket