Hur bildas tjärved
•
365 saker du kan slöjda
Med fetved, eller tjärved eller töre beroende på vem du frågar, menas furuvirke som impregnerats av sina egna hartser. Tallen ansamlar dessa hartser om den skadats, som ett sätt att läka och undvika rötsvampar. Detta kan ske naturligt genom angrepp av törskatesvamp eller skador när djur och väder bryter av grenar eller bark. Men kan också skapas av en slöjdare eller bygghantverkare som vet att hen kommer behöva ett särskilt motståndskraftigt virke så småningom. Det kallas att kata trädet.
Vid katning barkas eller huggs en eller flera långa ränder längs stammen i en rakvuxen och mogen tall, så långt upp en kan nå. Hur många och hur långa beror på vad virket ska användas till. Tallen stressas då till att öka mängden kåda i ytveden som en läkningsprocess. Efter några år, ca 4-6 har ytveden förvandlats till ett tungt, hartsrikt och starkt doftande virke som står emot röta mycket bra. Därför kan det kan vara ett miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat
•
Törved
Törved, töre, är kådrikt virke av tjärved som bildas i träd, oftast tallar, som följd av att de angrips av en rostsvamp, Cronartium flaccidum.[ej i angiven källa] Sjukdomen kallas törskate eller törskaterost. Den har ett långsamt förlopp (flera år) och leder till kraftig kådbildning i det angripna trädet. Ett vanligt tecken på törskatangrepp är att trädtoppen dör och blir en s.k. tjärgadd. Det orsakas av att svampen växer runt stammen och blockerar näringstillförseln till trädtoppen. Det kan också uppkomma "sår" på trädstammen och utan åtgärder kan hela trädet dö. Törved avskiljs vanligen i sågverk. Det kan användas som tändmaterial.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]•
Tjärved
Tjärved, även kådved, är en typ av ved som kan uppkomma naturligt i tall eller som så kallad törved efter svampangrepp. Tjärved används till tjärbränning, tjärbloss och som tändved. På grund av sitt innehåll av lättflyktigterpentin är den lättantändlig, även i blött väder.
Tjärved från tallstubbar är lättast att skörda då rötter och ytved har murknat, vilket sker efter 15 till 30 år. Tjärveden är de delar som är rika på kåda (hartssyror) och murknar därmed mycket långsammare.[1]
Under medeltiden och fram till 1800-talet användes en speciell teknik, katning, som innebar en nästan fullständig avbarkning av trädets nedre del för att öka kådbildningen. Man lämnade bara kvar en smal barkremsa, en så kallad livrand, mellan roten och den obarkade övre delen av trädet för att trädet skulle överleva.