Hur hänger språk makt
•
Språkets makt och maktens språk
Retoriken är ett ämne som först på senare år har fått en renässans i Sverige. Det finns en nyinrättad professur i retorik, det finns gott om kurser och nya böcker i ämnet. Ändå har väl inte vältalighetens och välskrivandets konst fått den plats i det allmänna medvetandet som det förtjänar. I andra länder har retoriken sedan länge uppfattats som en naturlig del av högre utbildning. I USA är det vanligt att ett universitet har ett helt Department of Speech. Som det heter där, ingår det i den demokratiska traditionen att varje medborgare har rätt att få sin röst hörd i det offentliga livet, och ett sådant ideal kan inte realiseras utan tillgång till språklig utbildning.
Det finns i dagens Sverige många tecken på att språkkunskapen och formuleringskonsten är i behov av förnyelse. Vi vet alla hur svårt det är för invandrare i Sverige att få ett arbete eller en position i samhället om de inte behärskar språket till fullo. Hur skall man kunna argumentera f
•
I språket ligger makten
Detta upplever säkert de flesta människor när de måste tala ett annat språk än sitt modersmål, eftersom språket då begränsar oss. Språket fungerar som en inre spegel, något som visar vem vi är. Vårt språk påverkar även våra upplevelser och tolkningar av omvärlden.
Ett av språkets främsta funktioner är att det fungerar som ett tankeredskap. Språket formar våra tankar och det går inte att skilja tanke och språk från varandra eftersom de hänger ihop. Med språk som tankeredskap kan vi utveckla våra tankar och samtidigt inhämta och lagra kunskap. Skriftspråket är en aspekt av språk och det fungerar som ett redskap för lärandet.
Därför är det viktigt att skolan kopplar skriftspråksinlärningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Av denna anledning är det av ytterst vikt att lärare värdesätter elevers alla språk och varieteter i undervisningen. En elev som talar flera språk och varieteter har all sin kunskap spridd i de olika språken. Därför ska
•
Varför pratar vi som vi gör? Påverkar vårt sätt att prata hur vi uppfattar varandra?
Årskurs 7-9GymnasietSFI DPedagogikSociologiSvenska
Deltagarna tittar närmare på relationen mellan vilka vi är, hur vi pratar och samhället vi lever i. Med hjälp av varandra utforskar de attityder till och betydelser av språklig variation. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av utbytet. Utifrån de områden ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vad påverkar ens sätt att prata? (T.ex. familj, var man bor, vänner, skolgång, yrke)
- Finns det fina och fula sätt att prata? Vem eller vad avgör det?
- Vilket/vilka språk har högst status i Sverige? I andra länder?
- Dömer vi människor utifrån hur de pratar?
- Hur förändras sättet att prata när man talar med vänner, chef, familj, barn etc.? Skiljer det sig mellan länder