Hur såg marxismen på
•
Vad är marxism?
Marx var en filosof som under andra halvan av 1800-talet gjorde en serie analyser av kapitalismen som än i dag är överlägsna det mesta annat vad gäller ekonomiska och politiska undersökningar.
Marx böcker blev därför snart ”marxism” men problemet med en sån ”ism” är att grundaren själv – alltså Marx – öppet erkände att han inte var marxist när han hörde andra förklara vad den teorin skulle stå för.
Detta är problemet.
Marxism är en tolkning av en filosofs tankar och undersökningar.
Men det är inte så det brukar framställas. Marxism brukar i stället kallas för ”vetenskap” eller med än värre ord ”den vetenskapliga marxismen”.
Det är lika falskt som när nationalekonomer kallar sin åsikt för ekonomisk sanning.
Marx var inte marxist
Det finns ingen ”riktig” marxism. Det finns olika åsikter. Men om man i dag går en studiecirkel i ”socialismens abc” är det inte så Marx kommer att presenteras. Utan som en serie begrepp man ska använda för att ”vara marxist”. Några ex
•
Karl Marx
Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och ekonomiska idéer fått enorm betydelse för den politiska utvecklingen i världen under 1900-talet.
1848 skrev Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet som fick stor betydelse för socialismens och den senare kommunismens framväxt.
Kommunism kommer av latinets "communis" som betyder gemensam.
Enligt Marx var historien en följd av den ekonomiska utvecklingen och klasskampen.
Industrisamhället kallade han kapitalismen och under denna pågick en klasskamp mellan arbetarna och kapitalisterna, som till slut skulle leda till en revolution där arbetarklassen skulle ta makten över produktionsmedlen (t.ex. fabriker, maskiner och arbetskraft). Socialismen skulle därmed uppstå. Först därefter, menade Marx, kan man påbörja processen som leder fram till det klasslösa samhället.
Marx idéer utgör grunden för marxismen, som menade sig vara båd
•
Marxismens tre källor och tre beståndsdelar
V.I. Lenin
1913
Följande artikel skrevs till 30-årsminnet av Marx' död. Den publicerades i tidskriften Prosvesjtenije (Upplysning) nr 3, 1913
Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
Marx' lära åsamkar sig i hela den civiliserade världen den bittraste fiendskap och det största hat hos hela den borgerliga (den officiella såväl som den liberala) vetenskapen, vilken betraktar marxismen som ett slags "skadlig sekt". Någonting annat kan man heller inte vänta, ty någon "opartisk" social vetenskap kan inte finnas i ett samhälle, som är uppbyggt på klasskampen. Hela den officiella och liberala vetenskapen försvarar på ett eller annat sätt löneslaveriet, medan marxismen förklarat ett skoningslöst krig mot detta slaveri. Att i ett löneslaveriets samhälle vänta sig en opartisk vetenskap, vore en lika dåraktig naivitet som att vänta opartiskhet från fabrikanterna i frågan, huruvida man inte borde höja arbetarnas lön g