Hur många tar steroider
•
Dopningsmedel kan ge effekter och bieffekter i flera av kroppens organsystem. När man tar anabola androgena steroider (AAS) aktiveras speciella androgena receptorer som finns i musklerna, könsorganen, skelettet, levern, njurarna, fettvävnaden, hjärnan och andra organ.
Dopningsmedel av klassen AAS används i flera fall för att nå en fysisk förändring av kroppen. Syftet för användaren kan vara att öka muskelmassa och minska kroppsfettet på kort tid men även att minska behovet av viloperioder under träningen och snabbare återhämtning efter tunga träningspass, så att det går att träna oftare och hårdare.
Användningen av AAS kan leda till flera oönskade bieffekter. Vilka konsekvenserna blir beror på vilka dopningsmedel som används, på vilket sätt och i vilken omfattning, men även i vilket sammanhang och av vem.
Bieffekter
Den som använder dopningsmedel riskerar att drabbas av bieffekter. Det här är några exempel:
- Kraftig acne, framför allt på rygg, skuldra och bröst, till följd av
•
Anabola androgena steroider vanligare i samhället än i idrotten
Analyser av anabola androgena steroider i kroppsvätskor började utföras på 1970-talet sedan det blivit känt att preparaten användes av idrottare i prestationshöjande syfte [1]. Under lång tid låg fokus på användningen inom elitidrotten. Senare uppmärksammades att preparaten även används inom motionsidrott, av kriminella och av patienter inom beroendevården. Dessutom finns fynd från hälsokontroller på arbetsplatser. Dopning med anabola androgena steroider har i flera sammanhang varit väl organiserad. Dopningsprogrammet i forna DDR [2] och omständigheterna kring fallet Lance Armstrong är två exempel.
Bioanalytiska tekniker har utvecklats starkt sedan 1970-talet. Tidigt användes radioimmunanalys (RIA) för screening i urin [3]. Presumtivt positiva prov verifierades därefter med flera komplicerade och tidskrävande masspektrometriska metoder. Därefter utvecklades en direkt gaskromatografisk-masspektrometrisk (GC-MS) metod m
•
Larmet: 30.000 svenskar dopar sig regelbundet
För fem år sedan slog regeringens särskilde missbruksutredare Gerhard Larsson fast att det fanns omkring 10.000 svenskar som regelbundet dopade sig med anabola steroider och andra hormonpreparat. I en ny fördjupad utredning har han, tillsammans med ett 50-tal av landets främsta experter, kommit fram till att det snarare handlar om tre gånger så många.
Ökar bland kvinnor och ungdomar
– Vi bedömer att 30.000 svenskar är regelbundna användare av dopningspreparat och att ytterligare cirka 10.000 är tillfälliga användare utan att vara beroende, säger Gerhard Larsson.
Han är nu är ordförande i den expertgrupp som tagit fram en första samlad nationell kunskapsöversikt i dopningsfrågan. Den visar att missbruket av dopningspreparat har blivit vanligare bland män men också bland kvinnor, yngre personer och vanliga motionärer som vill se attraktiva ut. Debuten sker ofta i övre tonåren.
Experterna delar in dopningsmissbrukarna i tre grupper: