Undersöka hur många
•
Hur många ägg har en kvinna?
När ett barn med könskromosomerna XX föds, finns äggstockarna fullt utvecklade i nedre delen av buken, innehållande tillsammans ca 1 miljon omogna ägg. Dessa omogna ägg kallas även för ägganlag.
Antalet omogna ägg i äggstockarna minskar med tiden, och vid puberteten finns det ungefär 400 000 ägganlag kvar. Varje dag påbörjar ett flertal ägganlag sin mognadsprocess – med målet att få fram ETT moget ägg varje månad som är redo att kunna bli befruktat av en spermie. Vid ägglossningen, som styrs av hormonsignaler från hypofysen, spricker äggblåsan så att den mogna äggcellen kommer ut på äggstockens yta. Ägget fångas upp av äggledarens tratt för att transporteras in i äggledaren.
Finns det aktiva spermier i äggledaren kan det ske befruktning, då äggcellen fertiliseras och ett embryo utvecklas. Embryot rör sig sedan långsamt, under flera dagar, mot livmodern för implantation i livmoderns slemhinna.
Alla de ägg som inte når den mogna fasen (>99%) tillbak
•
Kakor på scb.se
En befolkningsprognos är en beräkning av hur stor befolkningen kommer att bli i framtiden. För att få fram siffran gör vi en uppskattning av hur många som kommer att födas och dö, och hur många som kommer att invandra till och utvandra från Sverige.
Befolkningsprognosen används för att planera samhället. Till exempel kan landets politiker och andra beslutsfattare beräkna hur mycket skatt som kommer in till staten och kommunerna i framtiden, hur stora pensionerna blir och hur mycket service som behövs jämfört med idag. Det kan handla om var det kommer att behövas fler sjukhus, skolor och äldreboenden.
De senaste åren har befolkningen vuxit snabbt. Enligt vår befolkningsprognos kommer folkmängden att öka med i genomsnitt 28 000 personer per år de kommande åren. Det är en långsammare ökningstakt än de närmast föregående åren.
År 1969 hade Sverige 8 miljoner invånare, och först 2004 blev vi 9 miljoner. Det tog a
•
Stickprov och urvalsmetoder
När vi vill veta något specifikt hos en viss grupp människor eller objekt (exempelvis politiska preferenser hos alla röstberättigade i Sverige eller hur många dynamitpatroner i en sändning har för låg sprängkraft) använder vi statistiska metoder. Bäst är det förstås att göra en totalundersökning, men det är sällan möjligt av skäl som att det är för kostsamt, undersökningen förstör objektet eller det tar för lång tid.
Vi får i de flesta fallen göra ett urval (stickprov) och undersöka det och sedan dra slutsatser om hela gruppen populationen) vi vill veta något om. Ju mindre stickprovet är desto osäkrare blir de slutsatser vi kan dra. Stickprovet behöver vara representativt för den population man undersöker. Om vi ringer upp ett antal slumpvist utvalda personer på deras hemtelefoner och frågar om deras resvanor är risken stor att de som inte svarar är de som reser mycket och vi får ett skevt urval.
Stickprov
Det är vanligt att statistiska undersökning