Hur ser vanlig mjölkblod
•
KLUMPA klum3pa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) samla sig till l. bilda en l. flera klumpar l. i klunga l. klungor.
a) motsv. KLUMP 1.
α) refl.: bilda klump(ar); om mjölk, blod o. d.: löpna, ”levra sig”, koagulera; om mjuk l. halvflytande l. pulverliknande massa: i sig bilda hårdare klumpar, klimpa sig; äv. (om lera, snö o. d.): fästa sig (vid ngt) under bildande av en klump l. klumpar; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. Weste(1807; med hänv. till klimpa sig). Den tunga och djupa leran, som klumpade sig under fötterna. Oscar II V. 3: 36(1863, 1892). Har man en gång fått (potatis-)mjölet fint, klumpar det sig icke åter, såvida det varit ordentligt torkadt och behandladt. TLandtm. 1897, s. 563.Sundberg Mikroorg. 528(1897; i p. pf.). Då den osockrade mjölken har benägenhet för att ”klumpa” sig under inkokningen (så osv.). LAHT 1900, s. 322.Larsson i By StugFolk 14(1930).
β) (numera föga br.) intr.: samla sig till l. bilda en
•
Maedi Visna
Sjukdomsinformation MV/CAE
Maedi-Visna (MV) och Carprin Artrit Encephalit (CAE) är sjukdomar orsakade av Små idisslares lentivirus (SRLV) som infekterar får och get. Infektion hos ena djurslaget kan vara en smittkälla för det andra djurslaget. SRLV utgörs av flera undergrupper av virus som har olika värdpreferens (får och/eller get infekteras). Det går inte att skilja undergrupperna åt med den vanliga testmetodiken på blodprov (antikroppstest).
Viruset sprids via råmjölk, mjölk, blod, saliv och luftvägssekret/noskontakt. Virus kan också spridas indirekt via kläder och redskap. Det vanligaste sättet som SRLV sprids mellan besättningar är utbyte av livdjur.
Sjukdomarna har en lång inkubationstid och infektionen ligger oftast dold i besättningen under flera år innan symtom utvecklas. När symtom väl ses är därför ofta en stor del av besättningen smittad. Tidiga tecken på MV/CAE i en besättning är ofta diffusa, som till exempel ojämn tillväxt och förhöjd dödlighet b
•
Foal-time??!!
På förstföderskor skulle jag kunna tänka mig att använda foal-time. Dels för att man inte känner stoets rutiner samt att det oftast är svårt att få ur mer än nån droppe mjölk på en del av dessa gummor. Har de haft föl tidigare så är ju spenen lite större ...
Själv "mjölkar" jag mina ston (mjölk motsvarande storlek på en gammal 50 öring till en krona i handflatan.) På vissa börjar jag tidigt , andra kan jag vänta lite längre -mycket beroende på hur juvret ser ut.
Om du får mjölka lite på ditt sto så tycker jag du borde prova -parallellt med foaltime... då ser du hur hennes mjölk förändras och vet ju på ett ungefär hur den ser ut när det är tex nåt dygn kvar.
Sen har ju jag lite andra knep för mig.... bla. följer jag gärna färgen på slemhinnan, är vulva lite svullen etc. hade ett sto som fick lite bruna flytningar några dagar innan m.m.
Sen är det ju vissa ston som kanske inte gör sig någon brådska med att få komma in i stallet på kvällen