Hur förkortas skollagen


  • Skollagen gymnasiet
  • Skollagen kap 3
  • Skollagen lättläst
  • Gymnasieskolan

    1 Skolans värdegrund och uppgifter

    Grundläggande värden

    Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

    Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan k

    Skollagen

    Skollag (2010:800) är en svensk lag som styr det som gäller skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer, och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs istället för utbildning inom skolväsendet. Skolväsendet består av förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare. Skollagen omfattar även fritidshem.[1]

    Sedan skollagen 2010 infördes den 1 juli 2011 har personer med autism inte längre rätt att gå i grundsärskola, om de inte har en betydande begåvningsnedsättning.

    Innehåll

    [redigera | redigera wikitext]

    Skollagen gemensamma bestämmelser för alla skolformer om bland annat trygghet och studiero, elevernas utveckling mot målen, kränkande behandling och skolplikt. Därefter kommer kapitel med specifika bestämmelser för respektive skolform. Skollagen avslutas med bestämmelser om bland annat tillsyn och överklag

    Svenska lagar och förordningar 

    Alla svenska lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS) som sedan den 1 april 2018 publiceras digitalt på webbplatsen Svensk författningssamling.

    Även om man enligt juridisk tradition brukar utesluta referenser till svenska lagar i källförteckningen så rekommenderar vi att de tas med för tydlighets skull. Praxis inom olika discipliner varierar, kontrollera med lärare eller handledare.

    I SFS finns lagarna i kronologisk ordning efter SFS-nummer som består av årtal och löpnummer. I din text ska du ange SFS-nummer och titel. Du bör alltid använda lagens fullständiga titel första gången den nämns, därefter kan du använda vedertagen förkortning eller SFS-nummer.

    Referensen ställs upp på SFS-numret, därefter följer lagens titel. 

    För att hänvisa till ett specifikt ställe i en lag