Hur många saker ska
•
Skala
I det här avsnittet ska vi lära oss hur vi kan använda oss av skalor när vi ska avbilda olika saker. Vi kommer att undersöka hur vi kan ange att vi har förminskat eller förstorat någonting när vi avbildar det, till exempel på en karta.
Vi kommer att använda oss av många olika längdenheter, så därför kan det vara bra att repetera det tidigare avsnittet om enheter och prefix.
Naturlig storlek
Tänk dig att vi på papper ska rita av något föremål som varken är särskilt stort eller särskilt litet, till exempel en linjal. Då går det oftast bra att rita av föremålet så att en centimeter i verkligheten också blir en centimeter på papperet. Det kan se ut så här:
När vi avbildar någonting med samma mått i avbildningen som det har i verkligheten, då säger vi att föremålet är avbildat i naturlig storlek.
Är något avbildat i naturlig storlek så säger vi att det är avbildat i skala 1:1, vilket vi uttalar som "ett till ett".
Förminskning
Om vi ska avbilda något mycket stor
•
I Sverige konsumerar vi naturresurser och genererar avfall som om vi hade mer än fyra jordklot. Undersökningar visar nu att svenskar har långt mycket mer saker än vi använder eller ens själva tycker vi behöver. Men hopp finns: fler och fler initiativ har uppkommit för att ta vara på denna överkapacitet av prylar som inte används, istället för att köpa nytt.
Redan nu i slutet av Mars hade svenskarna hunnit konsumera upp sitt hållbara utrymme för 2018 – den så kallade Overshoot Day inträffade 28 mars. Alltså, från och med detta datum till 2019 köper vi allt från jordens kreditkonto (med ”vi” menas förstås genomsnittssvensken, alla i Sverige har inte samma konsumtionsutrymme). Koldioxidutsläpp från produktionen av våra varor är en viktig del av de avfall jorden saknar förmåga att ta hand om.
Saker som aldrig används
Samtidigt visar en undersökning som Myrorna har gjort att över hälften av svenskarna anser att de har mer prylar än de behöver. 83 procent av svenska
•
Många saker som slängs går att återanvända
– Det handlar om stora volymer av saker som idag hanteras som avfall men som egentligen är i såpass gott skick att sakerna går att återanvända eller skulle kunna säljas på en andrahandsmarknad. Drygt en procent av det som kommer till en kommunal återvinningscentral tas i dagsläget omhand för att återanvändas. Det gäller för Södertälje, men också som ett genomsnitt i Sverige, säger Lena Youhanan, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Varje år samlar Södertälje kommun och Telge Återvinning in cirka 14 000 ton grovavfall från hushållen. Det görs framförallt vid kommunens två återvinningscentraler, Tveta och Returen. Cirka hälften av grovavfallet utgörs av trädgårdsavfall och annat som inte är relevant för återanvändning men resterande hälften består av möbler, byggmaterial och andra saker som borde återanvändas om det går.
Baserat på tidigare undersökningar som IVL har gjort i andra kommuner har en uppskattning gjorts för grovavfall