Hur vanligt är allergier
•
Transkribering av #64: Kan allergi botas?
Andreas Andersson: Då ska vi alltså prata med Erik Melén som är barnläkare och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet. Han också projektledare för BAMSE-projektet. BAMSE i det här fallet står då för Barn Allergi Miljö Stockholm Epidemiologi. Det är en studie som länge har följt 4000 personer i syfte att förstå mer om allergisjukdomar. I sin forskning så försöker Erik Melén ta reda på varför vissa barn utvecklar svår astma, allergier och lungproblem och hur de kan behandlas och hur problemen kan förebyggas. Första och grundläggande frågan till Erik Melén är helt enkelt: Varför blir man allergisk?
Erik Melén: Det enkla svaret är att det är kombinationen av arvet och den miljön de växer upp i. Men det som verkligen är spännande är att tack vare framstegen inom genetiken så vet vi nu vilka gener som är involverade och vilka mekanismer. Det hjälper oss när vi nu ska behan
•
Allergier största sjukdomsgrupp hos svenska barn och unga vuxna
Det råder i dag ingen tvekan om att allergiska sjukdomar såsom astma, rinit och eksem har ökat i förekomst världen över [1]. Sedan 1950-talet är denna ökning väldokumenterad även i de nordiska länderna [2-6] (Figur 1 och 2). Astma, rinit och eksem är alla heterogena sjukdomar, och det traditionella sättet är att indela t ex astma i allergisk och icke-allergisk astma. Bland små barn är den icke-allergiska astman vanlig, men från skolåldern och fram till övre medelåldern dominerar den allergiska astman [7, 8].
Inom sjukvården är allergisk sensibilisering intressant framför allt när det gäller diagnostik av den enskilda patienten.
Det är värt att poängtera att individer kan ha utvecklat IgE-antikroppar utan att ha några kliniska symtom, dvs dessa individer är sensibiliserade men har ingen klinisk allergi [9]. Hur stor andel av dem som är sensibiliserade som aldrig utvecklar några symtom är oklart, men i
•
Därför ökar allergier: ”För lite bakterier i kroppen”
På 1950-talet var det mindre än en procent av Sveriges befolkning som led av astma. Idag är det runt tio procent. Vad den stora ökningen beror på kan forskarna ännu inte förklara, men nya teorier kommer regelbundet. Den senaste är att vi genom vår livsstil har kommit längre från naturen och de mikroorganismer som kan skydda oss mot allergier.
– Det är en enorm skillnad i hur vi exponeras för smuts och smittoämnen idag jämfört med början av seklet. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. En av de viktigaste faktorerna är avloppssystemen som började användas i början av 1900-talet. Vi har eliminerat sjukdomar som kolera, polio och dysenteri och immunsystemet hinner inte anpassa sig, säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor i barnallergisjukdomar vid Karolinska Institutet.
När man tar bort smittoämnen försvinner också mikroorganismer som svampar