Hur påverkas barns

  • Kognitiv utveckling barn
  • Fysisk utveckling barn
  • Barns utveckling 9-10 år

    • •

    Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning.

    Här finner du information om de faktorer som påverkar barns och ungas hälsa och utvecklingen av dessa över tid. Här finner du även information om våra undersökningar av barns och ungas hälsa.

    Hälsans bestämningsfaktorer för barn

    Många faktorer påverkar människors hälsa och utveckling, hälsans bestämningsfaktorer. En modell av Pearce och kollegor (figur 1) kan användas för att förstå dessa bestämningsfaktorer särskilt för barn.

    Längst in i modellen finns bestämningsfaktorer som vi inte kan påverka, såsom ålder och arv. Övriga lager handlar däremot

    •

    Presentation av rapporten om ungas utsatthet

    Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen (1 min 43 sek).

    Flera faktorer påverkar barn och ungas psykiska hälsa

    Det handlar t.ex. om uppväxtvillkor, hemmiljö, socioekonomiska förutsättningar, föräldrarnas mående, användningen av digitala medier samt fritid och tillgång till fysisk aktivitet.

    Gynnsamma förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan grunden för en god psykisk hälsa skadas om barn och unga exempelvis upplever bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller bevittnar våld.

    Läs mer om stöd till barnhälsovården, hembesök i samverkan, och barn i risk:

    •

    Hur påverkas barns utveckling av mer egentid med en förälder

    Vi studerar effekterna av ökade möjligheter till egentid med en förälder under första levnadsåret på barns skolresultat. Vi utnyttjar att förutsättningarna för egentid förbättrades för spädbarn med syskon i förskoleålder när kommuner år 2002 blev skyldiga att erbjuda barnomsorg för föräldraledigas barn. I analysen fokuserar vi på de kommuner där förskoletillgång varit mest begränsad och där reformen därför fick stort genomslag på syskonens tillgång till förskola. När vi jämför resultaten på de nationella proven i årskurs 6 för barn med och utan syskon i förskoleåldern, födda åren före och efter reformen finner vi inte några genomsnittseffekter av de förbättrade förutsättnin