Hur tar björnar


  • Björn ide
  • Vad äter björnar
  • Hur lång är en björn
  • Björnens biologi

    Föda

    Björnen är en allätare och dieten varierar efter säsong. Nästan hälften av det årliga energiintaget utgörs av bär. Bland favoriterna finns blåbär och kråkbär, men även lingon, tranbär och rönnbär är uppskattade. Björnen äter också växter så som örter, gräs och havre.

    Kött av olika slag utgör energimässigt cirka en fjärdedel av björnens diet. Det är mest älg- och renkalvar som björnen jagar då de flesta björnar inte är särskilt bra på att ta vuxna djur. De äter dock också gärna as och slaktrester. 

    På våren, när björnen lämnar idet, är det fortfarande ganska ont om föda i naturen och då står myror på menyn i väntan på att grönskan blir saftigare och kalvar ska födas.

    Björnen går i ide under vintern. Då äter och dricker den inget alls, utan lever på sina fettreserver. Den kan under ideperioden tappa upp till 40 % av sin kroppsvikt under övervintringen.

    Eftersom björnen är en utpräglad allätare så äter de också, i de fall de kommer över det, till exempel eko

    Björnar

    Björnar (Ursidae) är en familj av större rovdjur och som idag omfattar åtta arter som förekommer över stora delar av norra och södra halvklotet. Björnar lever i Eurasien, Nord- och Sydamerika och de fanns tidigare även i norra Afrika. Arterna är främst allätare med undantag av jättepandan som huvudsakligen lever av bambuskott och isbjörnen som har kött som huvudföda.

    Systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Evolutionärt uppträdde björnar jämförelsevis sent. De äldsta kända äkta björnarna levde under den senare delen av tidsperioden tertiär.

    Yttre systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Björnar ingår i ordningen rovdjur (Carnivora) och där i underordningen Caniformia.[1]Kattbjörnens systematiska tillhörighet är omdiskuterad, den placeras ibland till halvbjörnarna, ibland till björnarna och ibland till den egna familjen Ailuridae. Olika genetiska undersökningar visade motstridande resultat.[2]Glasögonbjörnen är den enda nu levande medlemmen av underfamilj

    Björnens spår & läten

    Spår av vilda djur är enklast att se på vintern när snön ligger. Problemet med björnen är att den sover under större delen av vintern. Har man tur så kan man ändå hitta spår i den tidiga snön på hösten eller framåt vårkanten när björnarna vaknat till igen. Sommartid kan man hitta spår på lerigt och sandigt underlag. Och ibland lämnar de andra tydliga spår efter sig som avslöjar deras närvaro.

    Spår

    Björnens fram- och baktassar ser lite olika ut. Spåret efter baktassen påminner en del om våra egna fotavtryck. I spåret efter framfoten ser man sällan avtrycket efter hälen vilket gör att spåret blir kortare.

    Gång är det vanligaste sättet för en björn att ta sig fram, men den använder även trav och galopp. En skrämd björn eller en björn som jagar använder sig ofta av språng, då kan det gå undan rejält.

    Den som är riktigt duktig kan se om en björn rört sig i högre gräs.

    Björnens spillning

    Björnens spillning ser ganska olika ut beroende på vad björnen ha