Hur lång är kinda
•
Kinda kanal
Kinda kanal är en kanal i Östergötland, som i stor utsträckning följer Stångåns naturliga lopp från Åsunden norrut mot Linköping. Kanalen förbinder sjöarna Åsunden, Ämmern, Järnlunden vid Rimforsa samt Lilla- och Stora Rängen – via Brokind, sjön Ärlången och Linköping – med Roxen och Göta kanal. Kanalens totala sträckning ifrån Horns och Hycklinge hamnplatser vid Åsunden i söder till Roxen i norr är drygt 80 km, varav omkring 27 km utgör kanalens grävda och sprängda sträckor; höjdskillnaden däremellan är 52,5 m. Kanalen har 15 slussar.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Planer för en transportled över sjöarna fanns redan under 1700-talets mitt. Under de sista åren på 1790-talet fick frågan större aktualitet och Kungl. Maj:t gav den 17 januari 1797 uppdrag till överdirektören vid Generallantmäterikontoret Erik af Wetterstedt i uppdrag att utreda frågan.[1] År 1799 bildades ett bolag som skulle stå ansvarigt för kanalbygget, som var klart 1810. Efter en
•
Stormusslor i Stångån och Kinda kanal
Större dammussla
Anodonta cygnea. Det här är en ganska sällsynt mussla. Den blir vanligen 12 –16 centimeter lång men kan bli över 20 centimeter. Skalet är oftast gult-olivbrunt men har ibland en matt grön ton.
Allmän dammussla
Anodonta anatina; synonym A. piscinalis. Sveriges vanligaste stormusselart har ett skal som är gult-gulgrönt med livliga gröntoner. Den blir 7–10 centimeter lång, men vissa exemplar kan bli uppåt 14 centimeter.
Tjockskalig målarmussla*
Unio crassus. Den här musslan är inte så stor, 4 –7 centimeter, men den har ett tjockt och tungt skal som är mörkt grön-brun-svart. Skalet är ofta täckt med beläggningar av kalk, järn och mangan.
Flat dammussla**
Pseudanodonta complanata. Den flata dammusslan kan du känna igen på att skalet är sammantryckt från sidorna. Färgen är gulgrön till intensivt olivgrön-brun. Den blir 6 – 8,5 centimeter lång.
Spetsig målarmussla
Unio tumidus. Skalet på den spetsiga målarmu
•
Kinda kanal är både äldre och yngre än sin storasyster Göta kanal – beroende på hur man räknar. När det väldiga Göta kanal-bygget inleddes 1810, då stod redan en sluss färdig i forsarna i Brokind. Stora arbeten hade gjorts även vid Kvilla - i Stångåns smala ”tarm” mellan Lilla och Stora Rängen.
Idén om en vattenled mellan Linköping och det svårtillgängliga Kinda var inte ny. Främsta drivkraften var att kunna utnyttja de rika tillgångarna på skog. Från mitten av 1700-talet blev planerna mer konkreta. Segslitna tvister om ål- och laxfisken och annat fördröjde dock det hela till omkring år 1800.
1805 påbörjades äntligen en sluss vid Brokind, i den mellersta strömfåran norr om slottet. Efter åtskilliga motgångar stod den färdig några år senare. Någon båttrafik att tala om blev det nu inte. Däremot utnyttjades slussen och kanalen för timmerflottning.
Första slussens historia blev kort. Vid slussning 1813 rasade den och blev obrukbar. Först några årtionden senare fick båt