Hur räknar man enheter
•
Volym och volymenheter
Vad är volym?
Volym är den mängd som ett föremål rymmer. Beroende på föremålets form använder vi oss av olika metoder för att beräkna dess volym.
För många av de enklare figurerna gäller dock att vi kan beräkna volymen med hjälp av sambandet Volymen={basytan}\cdot{höjden}. Detta gäller för bland annat kuber, rätblock och cylindrar.
Hur mäter vi volym?
Det finns två olika sorters enheter för volym som vi kommer lära oss om i detta avsnitt. Den ena typen av enheter är literenheter. Där inkluderas liter, deciliter, centiliter och milliliter. Literenheterna förkortas till l, dl, cl och ml. Ofta använder vi dock inte förkortningen för just liter eftersom den lätt kan misstas för en etta.
Den andra typen av enheter är de enheter som börjar med frasen “kubik”. Där ingår bland annat kubikmeter, kubikdecimeter och kubikcentimeter. Dessa enheter skrivs som m^3, dm^3 och cm^3. Enheten kubikmillimeter (mm^3) finns även, men används sällan.
Så omvandlar du vol •
Enheter och prefix
I många sammanhang behöver vi kunna tala om hur mycket något väger (vikt), hur mycket något rymmer (volym) eller hur lång en sträcka är (längd). Då har vi användning avenheter, till exempel kilogram, liter och meter.
Men det är inte alltid så praktiskt att bara använda dessa enheter. Ska vi till exempel ange hur mycket en blåval och en husmus väger, så märker vi snart att dessa djurs vikter är i helt olika storleksordningar. Till exempel en blåval kan väga ungefär 200 000 kg, medan en husmus kan väga ungefär 0,02 kg.
Därför ska vi i det här avsnittet titta närmare på hur vi kan ange vikt, volym och längd på olika sätt.
Enheter för vikt
När vi anger vikt så utgår vi från grundenheten kilogram, vilket vi förkortar som kg.
I tabellen här nedanför kan du se hur vi kan omvandla mellan olika vanliga viktenheter. Till exempel kan vi läsa i tabellen att 1 ton är lika mycket som 1 000 kilogram (kg) och att 1 kg är lika mycket som 1 000 gram (g).
ton •
Storheter och enheter
En storhet är en kvantitativ egenskap, som till exempel hastighet eller tid. Att en storhet är kvantitativ betyder att vi åtminstone i teorin kan mäta den och se hur stor den är. Vi kan till exempel mäta en bils hastighet och säga att den kör i \(90\) km/h, eller säga att ett teveprogram är \(60\) minuter långt. För att beskriva hur stor en storhet är använder vi oss av enheter, som exempelvis km/h eller minuter.
Människan har alltid mätt storheter i olika enheter för att kunna beskriva till exempel hur stort eller långt något är. Det tog ett månvarv (en månad) att gå till en viss by eller en fisk påstods vara lika lång som sträckan mellan fiskarens utsträckta armar (ungefär en famn).
Med tiden har man försökt städa upp i enheterna, så att man kan jämföra mått som olika människor har tagit (en fotlängd är ju till exempel olika lång beroende på vems fot man mäter). Man har därför skapat SI-systemet (Système International d'Unités), som ä
Enheter och prefix
I många sammanhang behöver vi kunna tala om hur mycket något väger (vikt), hur mycket något rymmer (volym) eller hur lång en sträcka är (längd). Då har vi användning avenheter, till exempel kilogram, liter och meter.
Men det är inte alltid så praktiskt att bara använda dessa enheter. Ska vi till exempel ange hur mycket en blåval och en husmus väger, så märker vi snart att dessa djurs vikter är i helt olika storleksordningar. Till exempel en blåval kan väga ungefär 200 000 kg, medan en husmus kan väga ungefär 0,02 kg.
Därför ska vi i det här avsnittet titta närmare på hur vi kan ange vikt, volym och längd på olika sätt.
Enheter för vikt
När vi anger vikt så utgår vi från grundenheten kilogram, vilket vi förkortar som kg.
I tabellen här nedanför kan du se hur vi kan omvandla mellan olika vanliga viktenheter. Till exempel kan vi läsa i tabellen att 1 ton är lika mycket som 1 000 kilogram (kg) och att 1 kg är lika mycket som 1 000 gram (g).
| ton | • Storheter och enheterEn storhet är en kvantitativ egenskap, som till exempel hastighet eller tid. Att en storhet är kvantitativ betyder att vi åtminstone i teorin kan mäta den och se hur stor den är. Vi kan till exempel mäta en bils hastighet och säga att den kör i \(90\) km/h, eller säga att ett teveprogram är \(60\) minuter långt. För att beskriva hur stor en storhet är använder vi oss av enheter, som exempelvis km/h eller minuter. Människan har alltid mätt storheter i olika enheter för att kunna beskriva till exempel hur stort eller långt något är. Det tog ett månvarv (en månad) att gå till en viss by eller en fisk påstods vara lika lång som sträckan mellan fiskarens utsträckta armar (ungefär en famn). Med tiden har man försökt städa upp i enheterna, så att man kan jämföra mått som olika människor har tagit (en fotlängd är ju till exempel olika lång beroende på vems fot man mäter). Man har därför skapat SI-systemet (Système International d'Unités), som ä |