Jordabalken hur är den
•
Jordabalken definierar alltså vad som är fast egendom och vad som är tillbehör till fastighet och byggnad (och därmed ingår i den fasta egendomen). Detta är viktigt att veta vid ett fastighetsköp. Ett exempel på fast egendom som ingår i ett fastighetsköp är ett förråd på tomten. Gräsklipparen i förrådet räknas däremot som lös egendom, och ingår inte om du köper fastigheten.
Köpare och säljare kan själva skriva avtal om att viss fast egendom (som ett växthus eller en lekstuga) ändå inte ska ingå i köpet. Eller tvärtom, att lös egendom (till exempel möbler) ska ingå. Om inga sådana särskilda avtal skrivs gäller dock att fast egendom ingår i köpet och att lös egendom inte ingår.
Exempel på vad som definieras i Jordabalken är en egendoms tillbehör och gränser, förhållandet mellan grannar samt regler för upplåtelse och olika former av nyttjanderätt till egendomen.
I jordabalken finns det också regler för hur du kan pantsätta fast egendom. Avtal som strider mot jordabalkens regler inte
•
Varför finns jordabalken?
Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.
Jordabalken definierar vad som är fast egendom och vad som är tillbehör till fastighet och byggnad och därmed ingår i den fasta egendomen. Detta har framförallt betydelse vid fastighetsköp för att veta vad som ingår i fastigheten. Detta har vidare betydelse för att veta vilket sakrättsligt moment som måste vara uppfyllt för att få sakrättsligt skydd vid exempelvis konkurs eller utmätning. Allt annat som inte omfattas av jordabalkens definition av fast egendom och tillbehör till denna är att betrakta som lös egendom. Jordabalken består bland annat av rättsliga bestämmelser avseende fast egendom som kan röra sig om köp eller hyra. Tolfte kapitlet i jordabalken kallas även för hyres
•
Jordabalken
Jordabalken (JB) var en av nio balkar i 1734 års lag som avhandlar rättsliga bestämmelser angående fast egendom. I både Sverige och Finland har 1734 års jordabalk upphävts och ersatts med nya lagar med samma namn. I Sverige har den nuvarande jordabalken SFS-nummer 1970:994 och i Finland författningsnummer 12.4.1995/541. Lagarna är olika, men innehåller i båda fall centrala regler för fastighetsrätt, hyresrätt med mera. Det tolfte kapitlet i den svenska jordabalken brukar oegentligt ibland kallas hyreslagen.
Jordabalkens utveckling i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Jordabalken i 1734 års lag innehöll 18 kapitel. Även före införandet av den nya jordabalken 1972 genomgick balken stora förändringar, bland annat genom kungliga förordningen 21 dec 1857, den 22 dec 1863, den 16 juni 1875 samt ett större reformarbete som skedde i början av 1900-talet: År 1903 uppdrogs åt lagberedningen att genomföra en omarbetning av jordabalken med därtill hörande författningar.