Hur gör klorofyll
•
Klorofyll a
Klorofyll a är det pigment som finns i alla växter och gör att de kan omvandla solljus till syrgas och växtmaterial. Att mäta klorofyll a i havet är ett enkelt sätt att uppskatta mängden växtplankton som finns i vattnet och används tillsammans med mätningar av växtplanktons biovolym för att uppskatta ett havsområdes näringsstatus. Man bör dock vara medveten om att klorofyllhalten är ett grov mått av biomassa eftersom mängden klorofyll per växtcell påverkas av yttre faktorer som exempelvis mängden ljus. Provtagning av klorofyll a görs i ytvattnet och mäts i enheten mikrogram (µg) per liter.
Växtplankton är en bra indikator på ändrad vattenkvalitet eftersom de reagerar snabbt när till exempel koncentrationen närsalter eller ljusförhållanden ändras. Sammansättningen och mängden växtplankton påverkar också den övriga vattenmiljön i hög grad, genom förändrat siktdjup och födotillgång för djur som lever i vattenmassan eller på botten.
Aktuellt tillstånd
Klorofyllhalten ö
•
Klorofyll a
Alla växter har pigment för att fånga solenergi till fotosyntesen, den process där växter omvandlar koldioxid och vatten till syre och biomassa. Ett pigment som finns i alla växtplankton är klorofyll-a. Att mäta klorofyll-a med en spektrofotometer är relativt billigt och enkelt och ger en viss uppskattning av hur mycket växtplankton som finns. Värdet används för att bedöma näringspåverkan och avgöra om ett vatten är övergött. Det kan även ge en indikation på ljuskvaliteten i vattnet då växtplankton kan anpassa sig till mörkare vatten genom att producera mer klorofyll-a.
I havet
Klorofyllhalterna är relativt lika i alla havsområden. Övergödningen av våra vatten har en stor och tydlig påverkan på hela ekosystemet, vilket avspeglas i klorofyllhalten. Problemet med övergödning varierar mellan de olika havsregionerna och är mest påtagligt i Egentliga Östersjön. I framför allt Bottniska viken är vattnet påverkat av bland annat humusämnen från land som gör vattnet brunt, v
•
Vattnets kretslopp och fotosyntesen
Faktablad
Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.
Publicerad 25 mar, 2021 • 3 min att läsa
Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.
Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas.
Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som s