Hur är filosofisk
•
Nyligen ställde ett radioprogram (”Filosofiska rummet”) frågan varför Sverige inte har producerat några stora filosofer, några i stil med kändisar som Heidegger eller Foucault.
Jag vet inte hur vi klarade oss undan det kontinentalfilosofiska eländet, men troligen var det några rigida ”positivister” som agerade grindvakter. Till exempel underkändes Foucaults doktorsavhandling i idéhistoria vid Uppsala universitet. Detta beklagades i radioprogrammet.
Där hävdades det, speciellt av en medverkande anarkist, att filosofi är en konstart, inte en vetenskap, och därför är det djärvt nytänkande som det gäller att få fram. Filosofi är förvisso inte en empirisk vetenskap, men den kan vara ett värdefullt komplement till sådan vetenskap. I själva verket anlitas filosofer alltför sällan av empiriska forskare för att få rätsida på begrepp och resonemang.
Filosofin är emellertid nästan ihjälkramad, speciellt av folk som inte har konfronterats med ämnet vid universitetet. Alla tycks vilja ha en r
•
Sokrates. Nåväl - min förlossningskonst har allt annat gemensamt med deras, men den skiljer sig däri, att den förlossar män och ej kvinnor, och att den ser till själar, som hålla på att föda, och ej till kroppar. Men det högsta i min konst är dock det, att den är i stånd att fullt ut pröva, om det är en lögnaktig skenbild, som den unges själ föder, eller om det är något sant och äkta. Ett drag har jag förvisso gemensamt med barnmorskorna: jag är ofruktsam - jag framföder själv ingen vishet, och med rätta riktas den förebråelsen ofta nog och från många människor emot mig, att jag väl frågar andra, men själv ej giver svar på något, emedan jag ingen vishet äger. Orsaken ligger i följande. Guden tvingar mig att förlossa men har förmenat mig att
•
Professor Lars Bergström sammanfattar filosofins områden
Inom filosofin sysslar man i första hand med att utarbeta och kritiskt granska teorier och tänkesätt som är av mycket grundläggande och generell karaktär. De är grundläggande i den meningen att de ofta tjänar som mer eller mindre medvetna förutsättningar för andra teorier eller resonemang, t.ex. inom vetenskap, kulturdebatt och politik. De är generella i den meningen att de har konsekvenser för vårt tänkande på vitt skilda områden och i många olika situationer. De problem som filosofiska teorier utgör svar på har ofta karaktär av "eviga frågor"; de har studerats i tusentals år utan att man har lyckats hitta någon alldeles tillfredställande och allmänt godtagen lösning på dem. Under diskussionens gång har dessutom en mängd mer speciella problem tillkommit, och ibland har detta också lett till att nya vetenskapliga områden har uppstått och avskilts från filosofin. Exempel på detta är fysik, nationalekonomi, psykologi