Hur man behåller lugnet
•
Skapa DIN sömnplan – passar perfekt för din bebis!
Har du tappat tålamodet, höjt rösten eller i efterhand ångrat ett onödigt hårt tonläge? Du är inte ensam! Som förälder kan man till och från känna sig hårt prövad, och i perioder kan det kännas som att konflikterna duggar tätt. Det finns många råd att få kring hur man hanterar barnens ilska, men hur hanterar man egentligen sin egen ilska?
För det första – förekom konflikten!
Att du tappar tålamodet har sällan bara med vad barnet gör eller säger. Hur nära du har till att bli arg eller provocerad handlar lika mycket om hur du själv mår, hur trött du är och hur mycket tålamod du klarar av att ha. Glöm inte att se över hur du själv har det i vardagen – om din bägare från början är full av stress och press behövs det inte många droppar för att den ska rinna över.
– Försök att se över vardagssituationen, finns det någon förändring jag kan göra för att minska stressen och belastningen på mig själv? Det kan betyda att man för e
•
Christine Carter på Greater Good Science Center har gått igenom ett antal forskningsstudier för att se hur du håller dig både frisk och effektiv.
Här är hennes tre ultimata knep för att behålla lugnet från sommaren in i hösten.
Awe är det amerikanska uttrycket för en känsla av närvaro i något så storslaget och magnifikt att det påverkar din förståelse av världen. Den känslan påverkar kropp, psyke och sociala relationer positivt. Studier visar att människor som låter sig hänföras – av videofilmer på vidunderliga saker från naturen som valar och vattenfall – får ändrad tidsuppfattning. De upplever att de har mer gott om tid, erbjuder sig att hjälpa andra och känner sig mindre otåliga. Så ut i naturen, eller kolla på awe och whales på Youtube.
2) Skapa en lugnande ritual
Repetitiva saker gör oss lugnare. Så skapa en ritual att ta till när du känner att pulsen skjuter i höjden. Det kan vara så enkelt som en kort serie rörelser vid skrivbordet tillsammans med ett par d
•
Fem steg som hjälper dig behålla lugnet
Vad konstigt det är när den bild man har av sig själv spricker och faller sönder. Jag har alltid varit världens lugnaste och mest tålmodiga person. Brusar inte upp, försöker alltid resonera och kompromissa. Med bara ett barn gick den bilden fortfarande bra att leva upp till, med nummer två i magen blev det allt tuffare. Och när de arga känslorna väl brutit igenom var de svåra att få stopp på.
Med bara ett barn var det lättare att behålla lugnet, när Lillebror låg i magen blev det allt svårare. Nu några år senare är vi en gladare familj igen.
Så trots att jag visst hur knäppt jag betedde mig stod jag ändå gång efter annan och skrek åt Storasyster att hon skulle sluta skrika. Eller tog tag för hårt när jag skulle lyfta undan henne. Och sedan kom skuldkänslorna och vanmakten. Men det gick att ta sig ur. Jag säger inte att det var enkelt. Jag säger inte att det gick snabbt. Men det gick. Och det går oftast fortfarande.